Gillar när folk på tunnelbanan/pendeltåg ställer sig vid fel dörr när dom ska gå av.
Gillar också när folk inte kan skratta åt sig själv, som häldre trillar och låtsas om att ingenting har hänt istället för att bara skratta åt sig själv för att man undermedvetet vet att man måste ha sett löjlig ut
Jag skrattar alltid på andras och min egen bekostnad och har ingenting emot att folk skrattar åt mig.

Igår var jag på teater (Enron- en framgångs saga), vilket jag inte alls såg fram emot..
Den handlade om luftbubblan i det amerikanska energiföretaget Enron som i början av 2000-talet ledde till 20 000 människors förlust av både sina jobb och livsbesparingar. Pga virtuell vinst.
En 3 sekunders sammanfattning på 2 timmars tjatter.
Men, jag höll mig vaken.. så den var väl inte så hemsk som jag hade trott.. men tänker aldrig mer gå på teater.. efter Hair i maj..
Trodde att min mamma var medveten om hur mycket jag hatar svenskt  regi och skådespeleri för att det är så jävla tafatt och lamt, sen att Svenska är ett av världens fulaste språk, är en stort bidragande faktor.

Och på tal om Sverige. Nu har vi försökt göra en skräckis.. en The grudge/The Nun/The ring  liknande vid namn Psalm 21 eller dyligt. Varför försöker vi ens? Vi är skit dåliga på film. Vi klarar inte ens av att hitta på ett eget tv-program utan ''lånar'' av UK,USA, Japan. Som te.x Den hemliga millijonären, Fuskbyggarna, Hålet i väggen. Låt amerikanarna, fransmännen och japsarna ta hand om film, så tar vi svenskar hand om det vi faktiskt är bäst på.. att vara svin och suga på allt. Win, win.