Har gått och blivit emo, woh. Dåligt humör, med absurda hurmörsvängningar som präglar min vardag i samband med måsten och hinder. Så jävla less på att sitta hemma hela dagarna och inte göra någonting. Klarar inte av att vara sysslolös och efter ett år av tristess så har det väl börjat sätta sina spår i samma veva som jag håller på att sluta röka, som kanske inte är den bästa kombinationen just nu eftersom jag haft cigaretterna som sysselsättning under en väldigt lång tid, som jag nu ersatt med mat...
Men förövrigt går det bra att inte röka, det är jobbigt men nu har det gått.. 2 veckor snart.. så. a. 

Fick någon form av uppenbarelse idag. Och jag kom fram till att jag fått nog av.. a japp.

Har tillräckligt med hinder i min vardag och behöver inte mer..
Ska sluta sätta käppar i hjulen för mig själv, räta på ryggen, ta tummen ur röven och få ordning på mig själv framförallt. Och jag vet inte hur jag ska lyckas med det eftersom jag lyckats gräva ner mig så jävla djupt.
Men ska sluta leta efter det som inte ens finns.