Hjärnkapaciteten och intellektet hos vissa av oss används varken på rätt sätt eller till sitt fulla bruk som det har kapaciteten att göra. Vad beror det på? Är det för att vi ofta blir caught up in the moment och fattar rationella beslut och man kommer alltid på de bra sakerna efter man gjort det dåliga? Vi drar förhastade slutsatser om istortsätt allting. Vi är experter på att märka andras fel, misstag som gjorts, men aldrig har stake nog att erkänna sina egna.


Idag klev jag ur sängen med, kanske lite för höga förhoppningar om hur det skulle gå. Det gick ju såklart inte som önskat. Hade möte med regions chefen på Carlings i Farsta (Fille), angående praktikplats. Men han kunde inte minnas om han redan lovat bort den pratikplatsen till en annan tjej, så han skulle ringa mig i veckan om hur det blir. Kanske inte får en praktikplats nu, men kommer garanterat få en senare. Men hade hoppats på att få en nu.
Det var hur som helst roligt att träffa Madde och Fille igen, det var länge sen. Små prat och skratt.

Köper en T-shirt sen som plåster på såren.